måndag 19 april 2010

Våld löser inte konflikter

Att undvika våld och att inte se det som en lösning känns idag som att de flesta är överens om. En ny inställning till det bättre. Vem kan idag tänka sig att chefen kan få spöa upp en anställd eller att mannen får slå sin maka? Inte så länge sedan detta var tillåtet och inte mot lagen!
Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vad är det som gör att barn och ungdomar räknas på ett helt annat sätt vad gäller våld? Fortfarande kan en del vuxna försvara att föräldrar skall få aga, ett finare ord för att slå, sina barn. Och även i skolan skall lärare få möjlighet, i uppfostringssyfte, att ge eleverna en smäll. Tack och lov är detta inget som inte ens Jan Björklund lyfter fram. Om det gällde dig eller mig så tror jag inte att vi skulle bli mer eller ens bättre uppfostrade om det blev våld och inte pedagogik.
I våra relationer vuxna emellan har vi lyckats till en acceptans att våld inte löser den här typen av situation och vi har följt upp det med en lagstiftning i samma anda. Vad är det då som gör att våld mot barn skall bedömas på ett annat sätt och där offret offras ännu en gång? På våra arbetsplatser försöker vi lösa konflikter på ett vuxet sätt och då kan vi inte lösa liknande konflikter med våld på barnens arbetsplatser eller accepterar vi en örfil som lösning på en konflikt vuxna emellan? Att använda sig av våld är ett definitivt misslyckande när det brukas mot de allra minsta antingen de är 5 eller 15 år gamla.
Vi har utvecklats i vår civilisation men det återstår mycket i både åsikter, lagstiftning och handlande! Tack och lov för barnens rätt i samhället. Nu fortsätter vi det mödosamma arbetet med att ändra människors attityder och öppna våra sinnen.

torsdag 15 april 2010

Att våga möta det främmande och nya

Det var många år sedan men jag kommer fortfarande ihåg det mycket väl. En flykting från Ghana firade jul tillsammans med oss här på Gotland. En av hans reflektioner var att Sverige var konstigt som firade en så glad högtid som jul med en massa röda färger för röda färger i Ghana stod för sorg! Det finns många exempel på det som för oss är självklart har en helt annan betydelse för andra människor, som du och jag, men med en annan kultur i bagaget. Antingen vänder man då på begreppet och undrar vem som egentligen har rätt, om nu någon har det, eller att det går faktiskt att se saker ur fler vinklar än en.......
När jag läser några inlägg till min blogg på helagotland.se så inser jag att det finns människor i vårt land som med rädsla ser andras sätt att tänka och andra kulturer som enbart hot. Jag ser det däremot som berikande och är övertygad om att vi behöver vända och vrida på mycket och rentutav ifrågasätta mycket gamla mönster och bejaka det nya. I det ligger också ett välkomnande till Gotland för fler människor och gärna med andra kulturer och erfarenheter från helt andra sammanhang. Det skulle göra Gotland ännu rikare!

fredag 9 april 2010

Rättvisan kan inte vänta!

Så har det kommit en undersökning kring regeringens skattepolitik som visar det vi alla anat. Medel- och höginkomsttagare har varit gynnade av skattepolitiken och män mer än kvinnor. Har duu under 23000:- i månaden så känn dig blåst. Det är inte en politik som följer "till var och en efter behov" utan mer att "tänk enbart på dig själv". En rättvis skattepolitk som gynnar de mest utsatta!
Läs gärna artikeln i dess helhet - http://www.dn.se/nyheter/regeringens-politik-har-gynnat-medel-och-hogavlonade-1.1074684

torsdag 8 april 2010

Det vi skriver handlar oftare om reaktioner än reflexioner. Tankar som fötts ur ett sammanhang vi reagerar på. Självklart gäller detta också mig. Jag vill givetvis också få reaktioner, tankar och åsikter på mina rader. Det jag nu konstaterat är att det kan vara mycket tänkvärt och djupsinnigt som skrivs men det som föder rädsla ger flest reaktioner. Kan det vara så?
När jag välkomnar nya kulturer och traditioner så reageras det. Främlingsfientlighetens företrädare slår till omedelbart och gör det för att de är rädda. En rädsla sprungen ur det okända och därför också oftast okunskap. Om vi vågar möta det okända kan vi också få en erfarenhet och en kunskap med oss och rädslan försvinner. Möten som sker i ett resande men också i alla de kulturer som ger bredd och djup i vårt samhälle.